lördag 20 september 2008

Marianergraven...

Är ganska djup. Kanske även det djupaste jag kommer skriva idag.. men man vet aldrig, jag har ju förvånat förr...
Ska kanske börja dagens blogg med en sanningsenlig seriestrip.


Fast jag tror att det mer är jag som är den som vill handla. Jag vill ju så gärna tro att jag ska vara duktig och börja träna och sluta röka. Börja mitt nya nyttiga braiga duktiga liv. Sen brukar jag oftast vakna. Men nån gång så banne mig. Jopp I have faith in me!
Men idag var det en såndär vanlig dag jag vaknade upp till. Har inte orkat göra någonting. Har bara legat i soffan och varit lat. Men imorgon ska jag iallafall tvätta och jag ska försöka promenera en sväng. Jag lovar som sagt ingenting. Men jag ska försöka.
Det är 7 dagar kvar tills jag får träffa min lilla gris, och 11 dagar tills vi bor ihop. Känns helt galet bra.
Tänk att han ger upp allt för mig. Han lämnar familj, vänner, jobb och flyttar över 30 mil. Bara för att leva med mig. Klart man ställer sig frågan, är jag verkligen värd detta? För hans skull så hoppas jag verkligen det.
Jag menar han älskar verkligen sin familj.
När han ringer sin syster och säger att han saknar henne, så menar han verkligen det. De orden har jag aldrig fått höra. iofs så har jag inte sagt dem heller, för i vår familj pratar man inte så mycket om känslor och om hur man mår tyvärr.
Älskar att han kan vara så öppen med hur han känner och verkligen kan både visa och säga att han bryr sig om.
Jag har verkligen fått mer än jag förtjänar. Men jag lovar att jag ska göra allt för att få honom att förstå hur mycket han betyder för mig.
Äh, nu orkar jag inte med det här nå mer. Ska fortsätta lata mig framför tv'n, och kanske ringa the lovepig.
Cherioo everyhopa
Er tillgivnaste och saknigaste Sara the Person
Dagens: A och B... Jag saknar er faktiskt.

Inga kommentarer: