tisdag 28 augusti 2007

En ny början...

...
På kören idag. Inget märkvärdigare än så. *sorry* ;o)
Skönt att börja igen, men känns lite läskigt att det känns så naturligt... att man faller in i samma gamla hjulspår direkt. Men en ganska skön, trygg känsla också, det skall icke förnekas!

Buggkurs på måndag hos familjen N. Ska bli riktigt trevligt, så himla snällt att ställa upp för två kvinnor i nöd! Tack ska ni ha båda två!!! *kramar om* Speciellt nu när det är så nära dansmaran... börjar bygga upp lite pirr redan nu. med risk att kunna bli besviken... Men! det tänker jag inte bli. Ska ha HUR ROLIGT SOM HELST!!!! faktiskt.

Det finns mycket konstigt folk i vår värld. Folk som man vid första anblicken kan tro är rätt harmlösa och ganska goda i grund och botten. Men som bär på mycket dåliga och faktiskt rätt hemska tankar och läggningar... Sånt skrämmer mig lite. Det är lite som att ett monster går omkring i vanliga kläder, och beter sig precis som vem som helst... eller en ulv i fårakläder, om ni förstår den liknelsen bättre ;o)
Sen finns det folk, som man tror är seriöst intresserade av att lära känna en, men som sen visar sig ha en väldigt enkelspårigt intresse... (Ni förstår va?!?) Så himla trist. Och knepigt egentligen, att man fortfarande faktiskt blir förvånad... Tycker ju att förvåningsheten borde gå över nån gång...
Förvåningsheten haha, fint ord jag just kom på... *Ler stolt*

Näe, ska ta och avrunda här nu tror jag, äta lite snarr, slappa framför tv'n, ringa en vän... tja det vanliga. Sorry Å, jag orkar inte träna i kväll... imorgon!!! kanske :o)

Alltså, Passa er för monster, knepiga ulvar och enkelspåriga karlar! Och ta hand om er!!!

(går)Dagens: - Faan Sara, du har nog den bästa hjärnan jag vet! (sagt av UNDERBARA lilla Mim, tack ska hon ha!!!! *kram bara till dig*

söndag 26 augusti 2007

Inspirerad...

... Kan man bli annat när man läser dessa ord...
Sluta oroa er för åderbråck, rynkor och andra jävligheter!
Låt oss leva efter mottot: Livet ska INTE vara en resa ner mot graven med målsättningen att anlända säkert, i en attraktiv o välbevarad kropp, utan snarare en sladdning in från sidan, med chokladkakan i en hand och vinet i den andra, med en kropp som blivit ordentligt använd, för att inte säga fullständigt utsliten, samtidigt som man skriker "WOOHOOO, vilken jävla åktur!"
Å tänk även på detta:"Har man skrattgropar i låren borde det vara ett säkert tecken på ett lyckligt underliv!

Läste detta i en presentation alldeles nyss. Och sannerligen, blev jag inte lite varm inombords? Jodå, absolut.
Vafaan, är det inte så man ska leva egentligen. Leva livet fullständigt. Bara njuta mest hela tiden, så att man på den sista dagen kan säga just orden :WOOHOOO, vilken JÄVLA åktur!!!
tror att jag ska börja levah efter detta nu. Inte fundera så mycket på, hmm kan man verkligen, vad skulle de säga om, får man... Utan bara göra det som känns rätt!
Det kan väl inte vara så fel, eller?

Ja, alltså nu ska man väl kanske inte göra saker som att gå in för att såra folk, eller så. Men som i mitt fall, sluta vara så rädd för att killen jag bjuder upp kanske säger nej. Låt han säga nej då, då är det ju hans förlust. och det enda jag förlorade var ju en dans med en idiot.
Jag kanske ska våga säga till människor att de är vackra, utan att behöva oroa mig för att de ska tro att jag vill någonting mer...
JA, jag ska ta och våga mer!!!

sa just en skön kommentar till min J:son : Jag hamnade på systemet och skaffade mig ett liv!
inte många som kan säga det ;o) hahaha

Näe kära älskade ni...
Nu ska Snygg Sara ta en godis och hoppa in i duschen. För kl 21.00 är det Dodgeball på trean. Grymt bra film... sen ska jag bara vänta tills Ö-sunds mannen (E, vi måste komma på ett bättre namn på honom) kommer fram...

Ta hand om er där ute och se till att skaffa skrattgropar i låren!

Dagens: I knew I loved you before I met you...

lördag 25 augusti 2007

Näe jag är inte bitter...

...
Jaha så har man varit på dans igen då. Inte fullt lika roligt denna gång.
Det var mest bara tävlingsdansare där. som bara dansade med de som de kände, och vem är då jag att bryta in. Så himla bra är jag verkligen inte, och jag har definitivt inte det självförtroende som krävs för att göra mig själv sedd.
Sen att man står och hänger brevid E som ser ut som en docka, och är vackrare än en dag, gör ju inte heller saken bättre... Att säga att man kände sig som andrahandssortering, är ändå att vara snäll mot sig själv. Skulle nog vara närmare sanningen om jag sa typ fjärde, femtehands... :o(
Men trots detta, och att jag själv till slut ändå bjöd upp de tre gånger jag ändå fick dansa. Så var det helt okej.
Men jag fick även inse, att även fast man är snygg, så behöver man inte vara bra på att dansa, ej heller är det ett säkert tecken på att personen i fråga är speciellt trevlig.
Banden var dock helt okej. och nja, jag tyckte nog att ena keyboardisten i ena bandet, var ganska söt...

Näe, det är bara att ta nya tag, och börja ladda upp för dansmaran. För satan, då gett det ju finnas nån som vill dansa med Snygg Sara ;o)

Fick även mess av "hobbit´n" (tack E för namnet *hihi*) igår... vet inte om jag törs tro att det kanske ändå finns lite intresse där. Men kanske, han hör ju som ändå utav sig.
Japp, jag ska tro. och NJUTA så länge det varar, för det är jag sannerligen värd.

Ikväll har jag en sån där UNDERBAR kväll, alldeles ensam, framför tv'n. Med en massa god öl. INTE sofiero eller liknande, utan riktigt bra öl. från tjeckien. Satan, dessa tjecker vet vad de sysslar med, det är dagens sanning det.

Egentligen var det ju meningen att jag skulle ha den här bloggen, för att jag under dolt namn, skulle kunna berätta om just precis, en SINGLAS LIV OCH LUSTAR. om alla spännande dejter, och killar och allt sånt smaskigt. Men jag har ju redan förstört tanken, eftersom jag bland det första jag gjorde var att nämna mitt namn. *OUPS*
Men å andra sidan, för att kunna skriva om en massa smaskiga spännande saker, så måste det ju hända sånt också. Och mitt liv är kanske inte rakt fyllt med sånt för tillfället. Och jag är väl heller inte känd för att vara en person som tycker om att fara med osanning. Så jag antar att ni alla därute, som kanske läser det här, får vänta tills det händer. Men NÄR, (ja, jag skriver när, för nån jävla gång måste det ju hända.) då vet ni ju att det är dagens, eller gårdagens sanning.
Och det är väl ändå bra!?! *ler hoppfullt* ;o)

näe, nu tror jag att jag ska prova en ny öl, och fortsätta titta på Shrek (oj, vilket spännande liv jag har *hahahaha*)

Ta hand om er därute! och KRAMAS massor!!!

Dagens: Bättre en åsna i sängen, än en pudding i Karlstad.

torsdag 23 augusti 2007

...

... Trodde att jag skulle ha en massa att skriva idag, har faktiskt gått och småfunderat hela dan. Men nu när jag äntligen har hamnat framför datorn, så är allt bara blankt
Trist kan man tycka, och det tycker väl även jag, så må inte dåligt och tro att du är ensam om att tycka det.

Men imorgon blir det dans. Styrdans Töntigt, kan vissa tycka. Visst, det kanske det är.
MEN SÅ FÖRBANNAT SKOJ!!!
Så himla skönt att slippa den förbannade köttmarknaden som pågår krogarna runt om. Ja, jag har inte ens ord att förklara hur skönt och roligt det faktiskt är.
Och skulle man, mot alla odds, hitta någon. Så får man väl ändå tro och hoppas att det betyder mer än ett "one night" .

Äh, jag orkar inte skriva mer idag, och ni orkar med all säkerhet inte läsa vidare heller... så jag antar att det är bäst för oss alla om vi tar och avslutar här.

Dagens: Vill du ha tejp? -Näe. -karta då? Hahaha (mitt lilla skämt om att om någon inte vill ha tejp till sin karta öl, kanske hellre vill ha kompass, gick inte riktigt som jag tänkte)

onsdag 22 augusti 2007

Testar på lite...

Jaha, så ska man ta och prova på det här också. Antar att det är en fas som man "måste" gå igenom... Eller hur var det nu egentligen... Hmmm

Ja, vad ska man egentligen skriva, ska man skriva nåt som man tror kan intressera nån annan, eller ska man skriva för att få utlopp för sina tankar och känslor... Äh, va faan. jag skriver lite grann bara, och ser hur det blir. I go with the flow så att säga. I do it, God damn it!!!

Dagen har varit SUR SUR SUR! Tills alldeles alldeles nyss, då min Älskade och bästaste J-son ringde. Han har FÖRLOVAT sig. Kan inte riktigt förstå det här.
va faan, vi skulle ju gifta oss!
han och jag... det var ju bara 2 år kvar... *argh* Näe då, jag är riktigt riktigt glad för hans skull. inte det minstaste bitter faktiskt. Om det är någon som förtjänar det här (förutom jag) så är det verkligen han. Grattis Hjärtat!!!

Åh... Nu ska jag fortsätta slappa framför Tv'n och vila mina hårt utarbetade benmuskler... ;o)

Återkommer med all säkerhet!

Dagens: Så länge vi har varann... (ja, jag sjunger, när jag skriver detta *hihi*)