Ja just ja...

Glömde ju...

Min älskling är ganska så pysslig. Faktiskt så pass pysslig att om jag tar med honom till en äffär där de säljer pärlor och stenar och pyssel, och inhandlar fina saker. Så gör han sånt här fint till mig :o)

Ja jag tyckte då att de var så fina att jag faktiskt grät en liten skvätt. även fast jag själv hade betalat och valt ut allt. Men jag kunde ju för min vildaste fantasi aldrig tro att det skulle bli så här bra. Sen är jag kanske lite känslig också....

Vi var ju och hälsade på mina kära älskade svärföräldrar i helgen... Så här glada blev de då...

Vi for och bowlade en sväng och så här gick det då!!! :oD

Nu ska jag ta och övertala min blivande make att han behöver krypa till kojs tillsammans med mig... han blir så himla grinig annars.. ;o)

Natt natt...

AAAAAaarrrrrrgggghhhhhhhgghh

Nu är jag så fruktansvärt jävla less...

Fixar inte att vara på jobbet nå mer, kan knappt andas, min mage vänder sig ut och in. Jag VÄGRAR att ha det så här nå mer.

I måndags for jag in på jobbet för att säga upp mig, ser då schemat för sommaren och får en liten chock.
ALLA inklusive de 5-6 nya sommarvikarierna har fått en MASSA extra tid, JAG har inte fått en minut extra. Tanken är att jag ska fortsätta jobba mina 12timmar i veckan sommaren ut. Nu var jag ju iofs där för att säga upp mig, gärna så fort som möjligt, men ändå... Det vet ju inte chefen, och nog är hon väl medveten om att jag vill ha mer timmar. Det är ju ändå en grej vi har bråkat om sen hon började.
Det här är faktiskt inte enda gången detta har hänt. Inför valborgsmässohelgen står chefen inför hela gruppen och talar om hur viktigt det är att vi kollar upp schemat, eftersom det kommer in massa varor, så behövs det massa personal, alltså en massa extra jobb. När jag går ut och tittar på schemat och ser att alla har fått extra dagar, och jobbar nästan varje dag, så är min rad orörd. Jag ska alltså bara jobba EN dag den veckan, inte en enda extra minut har jag fått. På måndagen ringer trots detta en av mina arbetskamrater upp mig och frågar om jag inte kan jobba, då det är kort om folk. Verkar lite konstigt att inte chefen satt upp även mig då...

Om detta inte är mobbing, då vet inte jag vad mobbing är!!!

Jag är så förbannat arg, ledsen, besviken, upprörd och en massa andra ord...
Jag som ÄLSKADE mitt arbete, jag som nästan svävade fram av lycka innan jag skulle fara och jobba. Nu gråter jag mig till sömns dagen innan, kräks nästan när jag är där, går och knaprar värktabletter och novalucol hela dagarna och bryter ihop i min älskade sambos armar när jag äntligen kommer hem. Gud vet vad jag hade gjort utan min älskade Anders. Och allt detta har hunnit hända sen Första Januari i år.
Jag har inte gjort något fel och ändå är det jag som "måste" gå.
Just nu är chefen på semester, men jag ska ringa henne på tisdag och se om vi inte kan göra nån deal att nån av sommarvikarierna kan ta mina sista timmar, så jag kan sluta direkt. Men det torde inte vara så svårt...

Imorrn ska jag och sambon provcykla till Själevad, måste ju se hur lång tid innan det nya braiga jobbet jag måste börja cykla, för nu ska alla extra kilon bort.
Tycker inte om vad jag ser i spegeln längre, jag har skyllt på sambokilon, slutarökakilon (jag har ju faktiskt inte rökt på SJU månader nu!!!!), ångestätningskilon, tröstätningkilon osv men nu är det slut på dessa dagar. Jag har ett nytt jobb, och ska ta tag i mitt liv! Känns mycket bra, eller näe, det gör det faktiskt inte, men man måste ju hålla skenet uppe! ;o)

Hoppas ni mår bättre än jag!

Kramar er tillgivnaste och tatagiaste Sara the Person

Dagens: Ingen fala Sala, pappa köpa nytt... (Cornelia 2 år, vet hur det egentligen funkar)

Allt kommer bli bra mamma...

Min operation gick hur bra som helst...
Men när jag äntligen kom hem och skulle ringa runt och sprida glädje budskapet, så hann jag inte så långt.

Mamma måste opereras igen...
Själva operationen är väl kanske inte det värstaste, men själva läkningsprossesen är inte den allra lättaste. När jag pratade med henne igår, så lät det som att hon redan hade gett upp... Kanske inte den bästa inställningen.

Men jag ska be och jag ska be och jag ska be för min mor.
Det känns bara lite tungt, att det aldrig kan få vara nog. Aldrig kan man få andas ut och känna att nu, nu är det lungt ett tag. Inga oroligheter eller liknande. Ingen som går omkring och mår dåligt, är ledsen är rädd. Alla mår gott. Men icke! Nejdå, här kör vi på med mer ångest, mer oro, mer ledsamhet och skit.
Jag är sannerligen gode less nu, det ska ni veta.

Nu har jag inte mer tid att skriva, Jag och Anders ska fara och rösta, åka och kolla på second hand, vara barnvakt, hem och packa för en liten tripp till mina ÄLSKADE SVÄRFÖRÄLDRAR!!!
Gosse va jag har längtat.

Ta hand om varandra där ute!
Er tillgivnaste och ståndaktige Sara the Person

Dagens: Allt kommer bli bra mamma, allt kommer bli bra igen....

Operation...

Jaha, så var det dags för dagen O då.

Både jag och Anders har försökt förbereda oss ordentligt med att gå härhemma och sjunga:

För jag ska opereras idag, ja jag ska operopereras idag. Ja jag ska operopereras, jag ska operopereras operoperopereras idag. (melodi: nickotickotin och jag)

Tror nog att det kommer gå bra, men jag ska inte sticka under stol med att vi båda är nervösa.

Och jag tycker inte att det är för mycket begärt om man vill (läs kräver) att få en sån här doktor...

Jag tycker INTE att det är för mycket begärt.

Ni som undrar, ni behöver inte vara oroliga. Det är inget allvarligt. Men ni minns kanske hur jag har berättat om min kära körkamrat som är min gynekolog, och att jag har varit på en massa cellprovningar. Jag har ju haft förändringar och nu ska de tas bort. Allvarligare än så var det inte, så pusta ut.
Nu ska jag hoppa in i duschen, sen ska vi åka med Köravslutningsmorotskakan till kyrkan, så att kören får något gott till avslutningen ikväll. Sen läggs jag in kl 10:30

Ha det så gott alla, och ni som vill och kan får gärna ta med mig i era böner... Glöm inte Anders, hn är gode nervös han också...

Kram på er
er tillgivnaste och snart operopererade Sara the Person

Dagens: I need you Lord, more than anything...

woppdidoooh....

Jaha, så var det det gamla jobbet som gäller i två dagar nu då. Om ni bara kunde förstå hur mycket jag längtar...

Tjing!

Er tillgivnaste och ironiskaste Sara the Person

Dagens: You say tomato, I say fuck you!

Kort...

Tänkte visa hur snygg jag och älsklingen blev i ett par av våra nya glasögon...

och vilken otroligt häftig väggbonad vi hittade och naturligtvis inhandlade idag.

Äh, vi slänger in en bild på puddingen med sin nya slips också...

Nu blir det inga fler bilder för stunden. har just kommit hem från bion, Volverine. Jäklars vilken bra film! Den jag jag sannerligen rekommendera!

Godnatt på er kära små vänner!

Er tillgivnaste och kortigaste Sara the Person

Dagens: Bättre en kråka i näsan, än en skata till... (fyll i lämpligt ord här, Mitt ord törs jag inte skriva än, kanske när jag sagt upp mig på riktigt...)

LYCKLIG!!!!!

WOHOOOO!!!

Jag har fått sommarjobb!!!

ska få schema till nästa vecka troligtvis, sen ska jag knalla in på min chefs kontor och säga upp mig. Ni kan aldrig ana hur skönt det ska bli.

Jag har mått så fruktansvärt dåligt de senaste månaderna på jobbet. Gråtit kvällen innan av ångest, gråtit när jag kommit hem, knaprat så mycket halsbrännetabletter så jag borde fått klippkort på apoteket, samt varit en riktigt dålig sambo.
Men nu äntligen är det snart slut!!!

Förlåt älskling att jag varit en sån citronvagina, men nu är det över hjärtat. Nu ska jag bli snäll igen, jag ska bli den Sara som du en gång blev kär i, I Promise!!!

Nu är det CSI som gäller!

Tjing!

Er lyckligaste och uppsägigaste Sara the Person

Dagens... Ord: Lycklighet!!!!

Fascinerad

Idag hände nåt jag inte trodde skulle kunna hända.

Jag satt på Gudstjänsten, predikan skulle just till att börja. Ivanliga fall så brukar jag just då (tyvärr) slappna av, och inte lyssna så mycket. Iofs så vet jag att min käre vän Rev D är en otroligt duktig talare, men ja ni vet, ibland orkar man liksom inte bry sig riktigt helt enkelt. Iallafall inte jag.
Men idag, idag kära vänner satt fröken Persson som klistrad. Jag tror inte att jag missade ett enda ord. Satt seriöst och svor för mig själv att jag inte hade min mobil påslagen, så jag kunde ha spelat in hans predikan. Lovade mig själv att i fortsättningen ha mobilen tillgänglig inför Rev D's predikningar.

Ni som undrar om jag verkligen är klok nu, så kan jag bara säga er att...
Min älskade vän, (som jag är otroligt stolt över att kalla min vän) Mr Daniel Breimert. Han har ett sätt att tala som rör vid ens själ ibland. När man inte riktigt vet hur saker och ting ligger till, ta ett snack med honom.
Jag är HELT ÖVERTYGAD om att det finns en Gud, och idag fick jag ytterligare bevis på att Gud finns, lever och verkar i oss. Speciellt i Rev D!
Jag har haft lite problem ibland att säga högt att jag är kristen och troende, men idag när Rev D sa att Kyrkan är "dum" som sätter upp "regler" om hur man ska tro för att passa in, så var det som att allt klarnade. Jag kan inte alls förklara det lika bra som han, men jag vet iallafall att Gud älskar oss alla, iallafall alla som vill och inte aktivt jobbar för att INTE ha Gud i sitt liv.

Tack snälla snälla snälla Daniel, för att du säger de saker som jag så otroligt mycket behöver få höra. För att du säger de saker som får mig att orka vidare, när allt känns otroligt tungt.
Tack snällaste du!

Stora kramar

Er tillgivnaste Sara the Person

Dagens... Psalm: Det enda som bär, när allting annat vacklar. Det är Guds nåd och hans barmhärtighet (tror jag iallafall att det var...)

Blommande lägenhet...

Idag väcktes vi klockan 08:00, eller egentligen 08:07, eftersom vår väckningsklocka inte går riktigt rätt..
Glad i hågen vänder jag på mig för att få mysa en liten extra stund med min blivande make, men blir grundligt lurad på konfekten, då han redan sitter uppe vid datorn. PÅKLÄDD!!! :o(
Jag drar mig upp i sängen och klär på mig jag också.
Går ut på baltanen, och börjar plantera några penseér (eller hur nu blomman stavas), i diverse balkonglådor och krukor.
Blir mycket nöjd med resultatet. Fast med tanke på att jag väldigt sällan, eller egentligen aldrig har planterat blommor själv, så skulle jag nog bli nöjd med vilket resultat som helst.
Efter plantering och lite frukost, som sambon har trollat fram. Åker oljefärg och penslar fram, här ska målas blommor på toalettväggarna!
Ni som vet hur liten toalett vi har (man kan knappt sitta på själva stolen och stänga dörren), kan ju tänka er hur trångt och mysigt det var, med två vuxna människor som ska måla blommor med största möjliga försiktighet. Men även detta konstprov lyckades vi med, och resultatet blev mycket över förväntan även här.

Sen var klockan ca 10:15, och det var dags att bege sig till mitt jobb. Mot all förmodan, så gick även det förvånansvärt bra. Med underbara människor och vänner som kom, inte bara för att fylla på barskåpet, utan bara för att få komma in för att ge mig en kram. Jag ÄLSKAR sådana dagar!!! :oD

Just för tillfället sitter min vackre kärlek och ser på en skräckfilm, jag sitter brevid och låtsas vara intresserad, men om sanningen ska fram, så tycker jag att filmen är på tok för skrämmande för fröken Persson så här sent innan man ska gå och sova. Jag vill INTE riskera mardrömmar, så jag klottrar lite här istället.

Jag tror att jag har kommit på vad jag vill tatuera i framtiden. Någon slags Fenixfågel mitt på ryggen, med utsträckta vingar ut över mina skuldror. Som en symbol att jag har lämnat mitt gamla liv bakom mig, och har rest mig upp ur askan för att börja ett nytt liv. Plus att jag då kanske får mina älskade vingar *ler*
Jaja, vi får väl se vad som händer.

Nu orkar jag inte sitta uppe och låtsastitta längre.

Ta hand om er därute, och krama på era vänner!!!

Er tillgivnaste och sugnaste Sara the Person

Dagens: Min gamla sångelev har fått sig en "guldbiljett" till IDOL!!!! hehe, är inte så förvånad, jag har ju lärt henne allt jag kan. :oD

Sådärja...

Nu är snart hela lägenheten färdigfixad.
Ska bara hitta schysst färg till mina egenhändigt målade blommor, som ska pryda ena toalettväggshörnan. Det kommer att bli såååå himla bra.
Skulle kunna lägga ut bilder inom en snar framtid, så ni alla får se hur fantastiskt fint vi nuförtiden har det. Eller så struntar jag i det, och ni som är intresserade får ta och komma och hälsa på.
Vi har ju inte bara ett vackert hem, vi kan faktiskt bjuda på kaffe, thé eller saft och kanske om ni säger till i tid innan, även en kakbit minsann. Jag är grymt duktig på att göra morotskakor. Fråga bara det rödhåriga yrvädret från den kungliga hufvudstaden, eller familjen Sundberg i Tjärn.

Imorgon ska jag ringa på ett nytt jobb, handla knivar till min kära svärmor, shoppa fästingmedel till kissarna och kanske även broccoli till mig om favoritsambon.

Så! vad sägs om den återkomsten på en blogg??? *ler*

Ha det gott så länge, jag kommer tillbaka förrare än ni anar ;o)

Er tillgivnaste och mest uppdaterade Sara the Person

Dagens... kram: Går till det rödhåriga yrvädret, som bryr sig mer än vad hon egentligen behöver. Love you stumpan!!!