I väntan...

På tillökning av Skruttans kattungar, så har ju jag och sambon varit till Östersund på körresa. Och en liten tripp till den yngsta av mina äldre bröder. Kändes helt fantastiskt underbart att få visa vart jag är född och uppvuxen. Underbart att låta honom få träffa nästintill hela min släkt. Men det bästa av allt är nog att alla tar emot honom med öppna armar och blir helt charmade av honom. För mina små änglar som jag är faster åt, tog det kanske 20 minuter innan de började klättra och klänga på honom. De föll direkt skulle man kunna säga och han fick både pussar och kramar av de båda. Jag förstår dem, jag har också svårt att hålla mig borta.
Måste ju lägga in nån bild på hur söta de var tillsammans...

Det har varit två helt underbara helger. Men nu har han ju åkt igen, och det är såååå förbannat tomt. Jag har nog aldrig längtat så mycket efter hösten som jag gör just nu. Vill ju få vara med honom varendaste dag. Blir bara mer och mer kär i honom för varje dag som går.

Annars är det väl jobb som gäller just nu, när jag inte sitter hemma och längtar och saknar... Funkar också rätt bra. Sökte ju en ny tjänst där. Med mer timmar, vi får väl se vad som händer. Men snälla, hjälp mig att hålla tummarna!!!

Nu ska jag ta och äta litegrann... och kanske ringa till kärleken min.

Tjing på er alla!

Er tillgivnaste Sara the Person

Dagens: Vad heter han den där elaka kocken på tv, som heter som en Gin sort?
- Silvertop???! (inte så seriöst, men ganska skoj *ler*)