Fortfarande Löjligt Lycklig...

Åh, jag önskar det var lördag igen... jag längtar tillbaka...
Det man har att se fram emot nu, är nästa mara i Skellefteå, kan ju inte gå på den i Huddik... Trist men sant. Fast å andra sidan blir det ju lite roligare med Skellefteå, för där har man ju aldrig varit... men det är ju en HEEEEL månad kvar... :/
Trodde väl aldrig att jag skulle bli så här biten. Men gosse va underbart det är.

Jag har sockerdricka i örat. Eller ja, det känns som så iallafall, har varit hos tandläkaren idag *AAARGGGGHHHHHH* och nu börjar bedövningen släppa... Oh, jag har gråtit sååååå mycket, och jag står fast vid att: tandläkare är onda människor!!!
så är det bara! Finns nog inga pengar i världen som skulle kunna få mig att ändra mig på den punkten...

Varför kan jag inte våga tro att folk faktiskt skulle kunna tycka om mig... Jag önskar jag kunde tro det, och inte alltid bara tro det värsta. Faan. Hur ska jag kunna "begära" att människor ska ge mig en ärlig chans, lära känna mig för att sedan eventuellt tycka om mig... när jag inte ens kan ge dem den chansen. Jag ger upp alldeles för lätt, vågar inte släppa in nån. Inte de rätta iallafall... Men det är väl så att det är lättare att bli sårad av nån som kanske inte betyder så mycket, än att bli sårad av någon man älskar...
En massa svammel, och jag begär inte att du ska förstå vad jag menar, knappt att jag gör det själv... Men kanske, om du försöker, så kan du kanske förstå mig... och ge mig en andra chans till att ge dig en ärlig chans... Prova vet ja!!! ;o)

Nu ska jag ta och lägga mig och försöka ta igen timmarna från i helgen... men hade det varit dans ikväll... SÅ HADE JAG VARIT DÄR!!! så trött blir jag inte, att jag skulle dissa en dans...

Dagens: I can't make you love me, if you don't...