Semester!!!

Den lilla ledighet som jag faktiskt får, eller har tagit mig i sommar. Ska jag naturligtvis tillbringa med min älskling. Nu blev det så att han jobbar, så jag fick följa med till underbara Pite, och ljuvliga Roknäs. Jag trivs så himla bra här uppe. Trodde inte att jag skulle kunna tänka mig att bo nån annanstans än i Övik, men tror nog att jag skulle klara av ett liv här också. Inte för att jag tänker flytta nu, men nån gång i framtiden kanske... Man vet aldrig vad som händer.
Sitter just nu i Kärbons pojkrum hemma hos hans föräldrar och försöker uppdatera bloggen. Känns lite trist att inte Kärbon är här, men han måste ju få jobba. Han får ju sitta och vänta på mig när jag jobbar i Övik, så jag antar att det inte är mer än rätt. Fast jag tror nog att jag saknar honom snäppet lite mer än han saknar mig när jag är borta...
Det råder ju busstrejk i vårt område just nu, så svärföräldrarna fick komma och hämta oss. Stackars dem, 66 mil totalt bara för att få hem oss till Roknäs. Men nu är vi iallafall här. Känns riktigt bra. Jag har saknat att sitta på deras bro och röka på morgonkvisten.

Karlar kan vara underbara, och karlar kan vara skitar. Riktiga skitar. Baksluga och beräknande onda riktiga skithögar. Tycker inte om när mina vänner eller jag råkar ut för såna. Jag kan inte begripa hur man kan bete sig, eller varför vissa gör sånt som de gör. Ljuger, sviker och bedrar. Sånt går verkligen FETBORT!!! Tror inte att Gud tycker särskilt mycket om det heller. Ville bara få kräka ur mig lite avsky. och en MASSA KÄRLEK till dem som råkar ut för dem.

Näe, nu ska jag ta och ta på mig ett par brallor, ta ett glas cola kanske och gå och sätta mig och röka i solen. Bara 3 ½ timme kvar tills älsklingen kommer hem!!! WOHOOOO!

Kram på er alla!

Er tillgivnaste och förbannaste (på skithögar till karlar) Sara the Person

Dagens: -Ja men Ernst är ju trevlig att se på...
Säger min blivande sambo. Borde man bli lite orolig eller vad tycker ni???

Less...

På att vänta. Tålamod är verkligen inte en av mina bättre egenskaper.
Jag vill att det ska vara måndag nuuuuu så att kärbon kommer hem igen. Saknar honom fruktansvärt mycket. Att veta att vi sen får många dagar tillsammans hjälper inte mig just nu. *suckar tungt*

Igår började kvinnan som fick jobbet som jag borde ha fått. Och det värstaste av allt, var att hon var jättetrevlig. Varför kunde hon inte ha varit en Bitch, så att man kunde få gå och tycka lite illa om henne, för att hon fick tjänsten som jag egentligen borde ha fått. Men icke. Hon var verkligen hur bra som helst, och hon kommer att passa in perfekt. Faan också.

Jag är ledig idag, riktigt skönt. Och jag har INGENTING planerat. så jag kan med gott samvete ligga och lata mig i soffan precis HELA dagen om jag vill. Utan att det gör någonting.
Jag ÄLSKAR sådana dagar. Kanske just för att jag inte har så många såna. Kommer nog tillbringa den mesta tiden med att ligga i soffan och spela mahjong. Äta upp kanelpannkakorna jag gjorde igår, koka lite kaffe, gosa lite med Sessan och längta efter min älskling.
I mina öron låter det som en helt perfekt dag.
Jo nog ska jag ta och diska lite också och dammsuga av golvet. Och vem vet, jag kanske överraskar mig själv med att torka golvet också. Men idag ska jag vara med mig själv och ingen annan. Ja, katterna förståss, men sen får det faktiskt vara nog.

Ibland kan jag inte förstå vilken tur jag har haft som har träffat A. Kan inte fatta hur det egentligen gick till att vi faktiskt föll så handlöst för varandra båda två. Jag som verkligen hade börjat vänja mig vid tanken på att vara själv. Det skulle vara jag och kissarna.
Jag som "råkat" ut för så många rötägg, och nästintill tappat hoppet för äkta kärlek. Med tanke på hur folk har affärer till höger och vänster och inget förhållande verkar funka. Näe, kärlek var nog inte riktigt min påse chips.
När jag skulle träffa A första gången, hade jag väl inga högre förväntningar. Hoppades väl mest på att han iallafall skulle vara trevlig, innan han berättade att han faktiskt hade fru och tre ungar. Men så blev det inte riktigt.
Ska väl kanske erkänna att även fast jag föll redan första helgen. Så trodde jag inte på det här. Trodde nog att han skulle vara lik de andra och ge upp efter två veckor. Men han fortsatte att komma tillbaka. Och det börjar sakta sjunka in att han faktiskt älskar mig på riktigt. Att allt det här är sant, att det här är verklighet.
Aldrig har jag älskat nån så mycket förrut, och aldrig har jag känt mig så otroligt älskad.
Han är pusselbiten som jag har saknat. Han är Norrmalmstorg i monopol, som man kämpar för att få köpa. Ni vet när man äntligen lyckats hamna där och byggt en massa hotell, så vinner man ALLT!!! Ljuvliga tanke ;o) .
Han är den första varma sommardagen som man gått och längtat så länge efter och han är jordgubbar med mjölk. Han är sannerligen det bästaste jag har.
Om jag har råkat ut för alla dessa as till karlar, för att jag skulle få A, Så tackar jag verkligen Gud för varenda en av dem. och jag ska fortsätta tacka för resten av mitt liv.


Nu ska jag ta och röka, och äta lite frukost. Sen så börjar Mahjongmaraton :oD

Varma kramar till er alla därute.
Er tillgivnaste och absolut Lyckligaste Sara the Person

Dagens: Vi ska på en jättebra affär imorrn där de har ett jättebra erbjudande. Du vet ta två betala för tre. Hur bra som helst!!! - Hmmm, vet inte om jag tycker att det var så himla bra det där... *funderar*